Bedragare som ringer eller skickar sms blir allt skickligare. De utger sig för att vara banken, polisen eller ett fraktbolag och vet precis hur man skapar stress. Det som förenar nästan alla upplägg är att du ska agera snabbt, innan du hinner tänka efter. Här är de vanligaste varianterna och vad du kan göra för att inte gå på dem.
Falska samtal från banken
Någon ringer och säger att de arbetar på din banks säkerhetsavdelning. De påstår att någon har försökt göra konstiga köp med ditt kort eller att ditt konto har blivit hackat. För att ”stoppa” det behöver du logga in med BankID, uppge koder eller flytta pengar till ett ”säkert konto”.
I själva verket är det just när du legitimerar dig eller signerar som bedragaren kommer åt dina pengar. Numret i displayen kan dessutom se ut att tillhöra banken, eftersom det går att förfalska vilket nummer som visas.
Kom ihåg: din bank ber dig aldrig att logga in med BankID, lämna ut koder eller flytta pengar under ett samtal som banken själv har ringt. Lägg på och ring bankens kundtjänst på numret som står på bankens webbplats eller på baksidan av ditt kort.
Falska poliser
I det här upplägget ringer någon som säger sig vara polis. Ofta berättar de att man har gripit en kriminell liga och att dina pengar eller värdesaker är i fara. Ibland vill de ha dina kontouppgifter, ibland ber de dig lämna över kort, kontanter eller smycken till en ”kollega” som kommer hem till dig. Äldre personer är en vanlig måltavla.
Riktig polis ber aldrig om dina bankkoder eller ditt BankID, och ber dig aldrig lämna ifrån dig pengar eller värdesaker för förvaring. Lägg på och ring polisen på 114 14 om du vill kontrollera. Är någon på väg hem till dig, ring 112.
Falska paket-sms
Du får ett sms som ser ut att komma från PostNord, DHL eller ett annat fraktbolag. Där står att ditt paket väntar men att du först måste betala en avgift, till exempel för tull eller frakt, eller bekräfta din adress. Länken leder till en falsk sida som samlar in kortuppgifter eller ber dig logga in med BankID.
- Klicka inte på länkar i oväntade sms.
- Kontrollera försändelsen genom att själv öppna fraktbolagets app eller skriva in deras adress i webbläsaren.
- Var extra skeptisk om du inte väntar på något paket.
Swish- och Klarna-tricks
Vid köp och försäljning på annonssajter är Swish-bedrägerier vanliga. Köparen säger att du måste öppna Swish eller BankID för att ”ta emot” betalningen. Men för att ta emot en Swish-betalning behöver du aldrig signera något. Blir du ombedd att legitimera dig eller godkänna en betalning är det i stället du som skickar pengar.
Bedragare utnyttjar också betaltjänster som Klarna. Det kan handla om falska meddelanden om obetalda fakturor, eller om att någon som har kommit över dina uppgifter handlar i ditt namn. Kontrollera alltid fakturor i den riktiga appen eller på tjänstens officiella webbplats, och hör av dig till företaget direkt om något ser konstigt ut.
”Hej mamma”-meddelanden
Ett sms eller ett chattmeddelande kommer från ett okänt nummer: ”Hej mamma, jag har tappat min telefon, det här är mitt nya nummer.” Snart kommer en fråga om att låna pengar till en räkning som måste betalas i dag. Ring ditt barn på det gamla numret, eller ställ en fråga som bara den riktiga personen kan svara på, innan du skickar något.
Investeringsbedrägerier
Här lockas du med hög och snabb avkastning, ofta i kryptovalutor eller andra ”unika möjligheter”. Det börjar ibland med en annons där en känd person påstås rekommendera tjänsten, följt av samtal från en vänlig ”rådgivare”. I början kan det se ut som att pengarna växer på ett konto, men det är bara siffror på en skärm. När du vill ta ut pengarna dyker det upp nya avgifter.
Varningstecken är löften om garanterad vinst, press att snabbt investera mer och önskemål om att du ska installera ett program som ger någon annan fjärråtkomst till din dator eller telefon. Du kan kontrollera om ett företag har tillstånd hos Finansinspektionen, som också varnar för företag som saknar tillstånd.
Så skyddar du dig – grundreglerna
- Lämna aldrig ut koder, lösenord eller kortuppgifter till någon som kontaktar dig.
- Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som har ringt eller skrivit till dig. Läs alltid vad du godkänner i appen.
- Lägg på och ring själv upp banken, myndigheten eller företaget på ett nummer du har tagit fram på egen hand.
- Låt dig inte stressas. Brådska är bedragarens viktigaste verktyg.
- Prata med någon du litar på innan du gör något med dina pengar.
Är du osäker på ett nummer kan du söka på det på Okantnummer.se och se om andra har fått liknande samtal. Det tar bara en stund och kan ge en bra fingervisning.
Om olyckan redan är framme
Har du lämnat ut uppgifter eller godkänt något du inte borde, agera direkt:
- Ring din bank omedelbart. Bankerna har spärrtjänster som går att nå dygnet runt.
- Spärra kort och BankID om banken rekommenderar det.
- Gör en polisanmälan på polisen.se eller via 114 14. Spara sms, samtalslistor och kontouppgifter som underlag.
- Varna gärna närstående, så att samma upplägg inte drabbar fler.
Att bli lurad har inget med dumhet att göra. Bedragarna är skickliga och följer väl inövade manus. Ju snabbare du agerar, desto större är chansen att begränsa skadan.